Salta kommentarer ...

11-03-08

VINTER I VÄRNAMO

Å vilken morgon, skön och klar
Utvilad några steg mot fönstret jag tar
Tittar ut och blir mycket glad:
Vintern har kommit till vår stad!
Vantar och mössa, jag vill ut
Tänk att den mörka hösten är slut!
Men när nerför gatan jag går
en obehaglig tanke mig slår:
för ju längre jag traskar
desto mera det bara slaskar
Hjälp! Det vita jag ser överallt
är inte snö, det är SALT!

Hälsningar

// Kjell Rydh, Värnamo

10-02-14

Hej!
Jag bifogar gärna en nytagen bild på sörjan på genomfartsvägen Brovägen i Färjestaden. Den får fritt användas av Saltupproret! Observera den torra, osaltade cykelbanan t.v. Så bör även vägen se ut.

Bästa hälsn

// Thorsten Jansson, Färjestaden.

Hej !
Något som glöms bort i debatten är att med skärpa påtala Vägverkets dåliga ekonomi. Saltningen är ett sätt att klara ekonomin. Vägverket har sagt i tidningsartiklar att det blir billigare att salta jämfört med att mekaniskt snöröja. Så blev det när Vägverket tog över efter PEAB att sköta väghållningen för en massa miljoner lägre pris. Vinterväghållningen i PEAB:s regi var föredömlig. Självklart blir det en försämring för oss bilister när samma jobb skall utföras med avsevärt mindre resurser. Jag har påtalat miljöförstöringen hos miljöskyddet på Östersunds kommun.

Om du eller jag strör ut en massa salt i naturen, så blir det ett dj-a liv. Men när en myndighet grisar ner i naturen då är det tillåtet. Titta hur död naturen är längs vägar som permanent saltas. Östersunds kommun, miljöskyddet, tiger som muren. Vägar som enbart sandas har blivit mycket slaskigare senaste åren.

Jag hävdar bestämt att mängden salt i denna sand har ökat avsevärt. Slutligen: Sandningen är enbart en fråga för räknenissarna på Vägverket. Någon trafiksäkerhetshöjande effekt har inte sandningen !

// Carl-Göran Dahlberg Storbränna

090110
Hej!
Över jul- och nyårshelgerna har det varit fint och kyligt väder och ALLA vägar har varit osaltade. Trafiken har flutit på lugnt och fint och sikten har varit god. I samband med omslag till mildare väder saltades genast de större vägarna och de fick en kladdig och smutsig vägbana med begränsad sikt. De fina förhållandena försvann i ett nafs. De mindre vägarna är dock fortfarande fina p.g.a. god vinterväghållning.

Jag känner med saltbilsförarna. Det goda arbete de utförde till trafikanternas fromma under den kalla perioden tvingades de nu att förstöra. Alla har en yrkesstolthet och det måste kännas frustrerande att bli tvingad att göra ett arbete som bara väcker irritation och ilska hos dem de ska arbeta för och inte emot.

//Stefan Spansk, Söderala

08-12-29
Hej!
Jag bodde i Dalsland från 1970-1997, nära norska gränsen där jag följde vägladet på TVÅ OLIKA UNDERHÅLLSGRUNDER! Mitt intresse blev omedelbar eftersom jag redan då ifrågasatte - att ösa salt i naturen - till ingen nytta - bara till skada! På svenska sidan var det ALLTID halt, smutsigt, vått, fryset och halt på vägarna samt mycket dåligt sikt! Varje gång jag åkte över till norska sidan så var vägarna snöiga, vita, torra däcken "bet" bra, sikten var perfekt och när man stannade så luktade det skog och mossa samt luften och miljön ren!

Där hade jag skrivit datum, klocktid, temperatur, och hur vägskicket var (med några ord) ! Jag höll på under 12 år, från 1978 till 1990, alltså i 12 år! Jag trodde att jag aldrig skulle få användning för mina uppgifter så jag slängde mina anteckningar! Jag beklagar och är bedrövad över att jag gjorde det! Jag minns dock någonting med 100% säkerhet! DET VAR ALLTID BÄTTRE, TORRARE OCH SÄKRARE VÄGAR PÅ NORSKA SIDAN AV GRÄNSEN! Det märktes omedelbart när man passerade gränsen och likadant när man kom tillbaka till Sverige! Där var det alltid smutsigt, halt och bedräglig väglag!

Hoppas mina uppgifter kan stärka opinionen mot detta vansinne med saltning av vägar som som utöver som ett allvarligt hot mot trafiksäkerheten är en tickande miljöbomb!!! Vi har helt enkelt inte råd att salta en enda dag mer våra vägar!

MVH
// Mauri Eira Oskarström , Halland

08-12-29
Hej och tack för ett bra initiativ !
I de flesta andra miljösammanhang vill man avgiftsbelägga miljöföroreningar och stimulera miljötänkande(etanol). Vore det inte bra om alla bilister som vill behålla saltet och därmed fördärva vårt grundvatten och våra vattendrag med vägsalt fick betala en del för den glädjen? Eller att de bilister med motsatt uppfattning fick rabatt på sin fordonskatt. Rabatten vore väl ganska logisk eftersom man fått rabatt när man köpt s k miljöbil?

// BB

08-12-29
På hårt saltade och trafikbelastade vägar uppstår en saltmättad fukt, blandad med alkoholdoft från spolarvätska. Denna fukt blir till en korridor som inte torkar, salt är hygroskopiskt. Vägverket saltar mer...vägbanan är ju fuktig...kan frysa!...mer salt! Dålig sikt, skitigt och mörkt. Ve den som inte har fyllt spolarvätska och torkarna i trim.

Säkert har andra med mej märkt en ökande irritation, humöret kann nå botten. Håller du säkerhetsavstånd till framförvarande för att inte bli nerskitad, kommer strax en bakomvarande och fyller luckan. Gott om spolarvätska och vinna 0,3 sek. de är fint de, "tåget är återställt".

Vad tappat humör och viljan att komma ifrån "skittåget" kan leda till behöver inte beskrivas. Detta blir till stress. Och vad upprepad stress leder till vet vi alla. För övrigt saknade jag i debatten om dubbdäck, saltets roll.

// Henrik Järnefors, Åkersberga

08-12-05
Hej igen !
Jag har kört långtradare som både anställd och egen. Jag har kört ca 11000 mil per år mellan -71 till -97 . Sedan blev det att sadla om och börja på grusbil . Och vad tror Du att en sån gör på vintern ? Jo du plogning och sandning av E4 åt Vägverket ! Så lite erfarenhet finns det nog. Förutom alla som har beskrivit om salthalkan,dålig belysning, rost, klet på bromsskivor, repiga framrutor, avfettning och spolarvätska i naturen, dåligt fäste då man kör in på en osaltad väg m m !

Jag har då några saker att tillägga i frågan om saltet.
På en långtradare blev det mer av en regel att byta positions ljus och baklyktor annan vart år för då blev det kortis eller i bästa fall bara mörkt en lampa !Då var det en grön massa av gegg i lamporna av salt och fukt.
Det pratas om trötta förare efter vägarna. Ja att sitta och titta i ett svart hål med mötande ljuspunkter i nio timmar är väl inget som någon blir pigg av !

Jag har inte kört någon saltbil (där går gränsen) ! Men blivit drabbad av extra jobb ändå. Det har hänt att vid sista tandemplogning så har Vägverket beordrat saltutläggning, detta har hänt då det klarnat upp och blivit kallare. Salthalka har kommit som ett brev på posten och friktionsvärderna har blivit så dåliga att sandning är ett måste. Hur man då kan tro att sanden ska ligga kvar på den hala ytan? Det behövs bara några långtradare så blåser den mot diket ! Redan efter några timmar är det bara att börja om igen ! Så har det sen pågått i upp till ÅTTA dygn (rekord) De gånger jag har sandat på salthalka har varit mellan Piteå till Jävrebodarna. Samma dagar har sträckan Piteå till Rosvik inte saltats och därmed inte sandats.

Förklaringen till varför saltningarna utfördes vid dessa tillfällen var att "...........eftersom att det saltades i Västerbotten så skulle det saltas genom Jävre........." ! Hur man kan tro att man sparade pengar på denna saltning / sandning är ju då en gåta för mig som jag dock inte kan lösa. Sedan kommer man ju ihåg alla gånger som det skulle saltas på i mitt tycke torr och fin vinterväg.

Nä bort med saltet !!!!!!!

// Greger, Piteå

08-12-04
Kan det vara så att det finns pengar med i spelet. Har någon part provision på saltmängden som öses ut?
Man kan tro det när man ser hur det går till.
Först går en plogbil med vispen igång, kort därefter en bil till som plogar hela skiten i diket !!!

//Boa

08-12-03
Läste en insändare vad som sker med salt vid växlande temperatur. Vid utförsåkning saltar man för snön blir fastare o hård, raka motsatsen mot vad Vägverket tror! Vid några minus fryser fukten men ser ut likt fuktig vägbana, rent nonsens vägen är oerhört mycket halare de är resultatet rena BLIXTHALKAN. Jag lyckades ringa till Vägverket via ett radioprogram o frågade, får man köra bil om man har graft nedsatt syn? Efter en längre betänketid svarade Vägverketa ansvarige nej då får man inte!

Mitt påstående blev vi omkörning eller möte av större fordon (lastb. buss mfl.) ser man inte någonting närmaste 75-100 meter man är totalt blind av geggan från vägbanans låga kvalitet !

Tacka vet jag en vit vinterväg där man ser om det är halt, idag prioriteras en lömsk vägbana, lika för alla. Undrar hur stor Vägverkets små o storchefer får ut i provision ?

//Rolf

08-12-03
Vägverket kör i blindo.
När man läser vägverkets försvar för saltningen så blir man både upprörd, ledsen och uppgiven. Är man från vägverkets sida själv aldrig ute och åker i saltsörjan och upplever fasan på de saltade vägarna när man möter eller hinner upp en buss eller långtradare som under vissa tider snart är i lika stort antal som personbilarna? För att inte tala om mörkerkörningen, som blivit ett rent skräckscenario på de saltade vägarna. Såg i en tidningsartikel för en liten tid sedan att sluta med saltet inte var tänkbart, men att man nu bara saltar hälften av vad man gjorde i mitten på 90-talet!! Man vet inte om man skall skratta eller gråta.

Tror man att alla bilister är fullständiga idioter som inte fattar och ser någonting själva. Numera finns det ju inte en plogbil som inte sprider ut salt, oavsett om det är plus eller minusgrader. Det verkar som att en viss mängd salt oavsett förhållanden, skall ut på vägarna varje dygn. Detta gäller på helt torra såväl som våta vägbanor. Även om man kanske varken borde nämna eller än mindre skriva om det, så är det mänskligt att tänka att det kanske utgår någon form av bonus från saltleverantörerna utifrån de volymer man får leverera vilket gör att man försvarar saltets förträfflighet med alla medel.

Det verkar som att det i vägverkets tankevärld inte få förekomma att vägbanorna är torra eller gud förbjude frusna. Man har nu satt sig i den situationen att bilisterna som i huvudsak kör på de saltade vägarna tar för givet att det är samma grepp och friktion som på sommarvägar och att man därför håller högre fart än man borde och att man blir så överrumplad (förvånad) om det helt plötsligt finns en isfläck eller en vägyta som börjat frysa till efter saltningen, att man lätt tappar kontrollen över fordonet.

Dessutom så bidrar saltningen till att omkörningsfrekvensen ökar därför att man inte vill ha en bil före sig som drar upp slasket, förstör sikten och som kostar litervis med spolarvätska. Att saltet dessutom förstör bilar, broar och asfaltbeläggningar för miljarder finns tydligen inte med i vägverkets tankevärld. Man tar sig för huvudet när man läser att vägverket måste ta in experter, för att analysera hur det kommer sig, att de svåra asfaltskador vi fått på de saltade vägarna, uppstår under vintern! Är det ingen ingenjör på vägverket som vet eller läst någonting om vätska som fryser, att den expanderar och spränger sönder allt i dess väg??!!

Att man dessutom i dessa tider när allting handlar om miljön, är så knäpptyst om saltets konsekvenser är mer än förvånande, och det gäller även den totala tystnaden från miljörörelsen!! Nej vägverket, lägg prestigen åt sidan och tänk om. Lägg de enorma pengar som saltningen kostar, på en snabb och effektiv plogning så att snörök och de olycksbringande snösträngarna elimineras, hyvla snabbt när spår i vägbanan uppstår och sanda då det är verkligt nödvändigt så kommer trivseln på vägarna att öka, stressen minska, miljön skyddas och garanterat ingen olycksökning uppstå.
Eller är detta kanske bara en science fiction tanke för vägverket?

//Bosse Strandberg, Sävar

Bra initiativ!
Jag blir också besviken på väghållningen i Falun där jag bor. Vid kontakter med väghållarna hävdar man att man är tvungen att använda saltet så mycket i år därför att vi haft temperaturer nära noll de flesta gånger det snöat. Problemet är bara att så fort det plogas, om man nu gör det, så spiller man på saltet oavsett temperatur och förhållanden, vilket innebär att det blir fel lika många gånger som det blir rätt. Om snön som faller redan börjat smälta eller har ett högt fuktinnehåll åstadkommer saltet en rakt motsatt effekt. Det vill säga slasket fryser istället för att smälta enligt ett känt fysikaliskt samband. Effekten kan kvarstå 3-4 timmar vid samma temperatur, faller temperaturen är det fruset så länge temperaturen faller och blir det kallare än de -8 ’C som saltet verkar till så är isgatan permanentad.

Det är precis så vi använder vägsaltet vid alpintävlingar för att åstadkomma stenhårda, isiga och rättvisa förhållanden. Om det skall saltas måste väl ändå syftet vara att åstadkomma ett bättre underlag än det som var innan åtgärden? Under sådana förhållanden måste det vara lämpligast att bara ploga och låta slasket fortsätta att smälta. Det finns nära nog inget halare än en väg där man först plogat så att det återstår en tunn slaskhinna som sedan saltas och momentant fryser till is!

Detta kanske mer skall lyftas fram eftersom jag anser att det är orsaken till många olyckor på saltvägar. Man överraskas av en såphal hinna polerad av saltmodd. Saltet åstadkommer nog indirekt lika många olyckor som det förhindrar.

//Max Rindborg, Falun

Ronny Friberg, du förklarade när saltning sker, men du glömde ett fall!

I strålande solsken, på torr väg, i 8 plusgrader! Inte en snö eller isfläck i sikte så långt ögat nådde! I april, dessutom! Varför då? Tja, inte vet jag, men förmodligen för att slippa åka hem och lasta ur, så på sin "inspektionsrunda", passar man på att hälla ut elendet på vägen istället! Jag ringde upp vägverket vid tillfället, dom hade inte en aning om vad som skedde, men kallade det för förebyggande..chaufförens förklaring om det var halt där vid tillfället var:" Nej, men jag tog lite där jag tyckte"!

Hur var det med blodtrycket, Ronny? Har fö. följt deras "arbete" på nära håll häromkring, och speciellt på fredagskvällarna, för att förebygga ev. jourkörningar i helgen, vräker man ut så mycket som möjligt!! Jag har tom. hört vissa saltbilschaufförer ifrågasätta detta.."men ska vi verkligen dra på här, vägen är ju torr och det är varmt..??? Ja, gör det, så kanske vi slipper ¨åka ut i helgen!! Förebyggande var ordet..och blodtrycket igen.. Tack för ordet!!

//Uffe

Försök...Försök att tänka om...i detta Statliga byråkratiska Vägverk. Försök inte göra vägarna till sommarvägar under vinterförhållanden. Försök istället att utbilda förarna till vinterförare. Att vintervägar är vintervägar och inget annat. Det betyder: Accelera med försiktighet! Bromsa med försiktighet! Kör med reducerad fart. Omdömet måste vara vägledande. Använd goda vinterdäck utan dubb. Dubben skadar vägen. Dubben sliter ut vägarna. Vägarna får djupa sår. Vattenplaning blir en allvarlig riskfaktor.

Detta enorma slöseri att varje vår och sommar asfaltera om Sveriges vägar. Endast dessa asfaltkarteller tjänar miljarder på detta ofattbara slöseri av vägskattemedel. Ett totalfel av vägverket (beslutfattare som kanske också ingår i kartellerna??) Anm.: Varför tror ni att Tyskland har totalförbjudit dubbdäcken? Tänk efter! Byt ut dessa bakåtsträvande direktörer.

Vi måste få in vägkunnigt folk med ett annat tänkande i byråkratin. Den som skriver dessa ord är: En man 72 år. Körkort från 18 års ålder. Certifikat: MC, Bil, Lastbil, Snö-Scooter, Bandvagn, Flyg, Helikopter mm. Med hopp om förändringar...

Tack för ordet !
// Rolf

Det är alltid samma visa år från år på höstkanten. I mina trakter börjas det att saltas på torra vägbanor, vilket innebär att saltet smälter, och sen måste det fortsätta att saltas så att det inte hinner att bli torrt på vägen. På min cykelväg till arbetet är det alltid torrt och fint hela vintern, men det beror väl på att det är en annan sorts asfalt där?

// Pekka Lamppu Frövi

I göteborgstrakten så saltas det på eftermiddagarna även när det är sol och +7 grader och snöfritt,men enligt SMHI så skall det bli minus grader på nattetid,då vaknar vägverket och vräker ut salt på torra vägar,och vägarna är lika torra dagen efter, här på väst kusten snöar det sällan men det saltas ändå. Min iaktagelse av naturen vid vägrenen så är den helt förstörd.

//ingemar

Hej
Tack för din insändare om saltstopp. Jo, det är en vansinnig hantering.

Vi borde väl samla oss och dra iväg med klubbor och annat som dalkarlarna på Gustav Vasas tid (sen dom hjälpt honom till makten) eller senare i Stora daldansen 1743. Visserligen åkte ett antal huvuden av vid dessa tillfällen men det kanske var värt det.

// Ingmar Lafvas Skellefteå

Hej Tack för ett lovvärt initiativ. Skrev på listan idag. Det finns en debatt idag som handlar om att dubbdäcken är stora miljöbovar eftersom de orsakar stora partikelutsläpp. Kan det inte vara så att det egentligen är saltet som orsakar partiklarna (genom att lösa upp Asfalten och de partiklar som tillförs genom saltning) och att dubbdäcken bara hjälper till att sprida dem. Det var en debatt mellan en dubbdäcksspecialist från Gislaved och en person från vägverket tror jag i P1 för någon/några månader sen. Personen från Gislaved hävdade att de partikelutsläpp som förorsakades från dubbdäcken inte alls var i den omfattningen som vägverket hävdade, han sa att det hade gjorts regelrätta undersökningar med dubbdäck som kört på asfalt och de hade inte fått fram alls de siffror vägverket går ut med. Vägverkets representant bara slog ifrån sig och hävdade att proven som hade gjorts saknade förankring i verkligheten.

En annan sak jag har kommit att tänka på. Eftersom saltet som vägverket använder på vägarna, förorsakar korrosion på våra motorfordon. Så är det med stor sannolikhet att olyckor med äldre motorfordon får betydligt värre utgång än vad de egentligen behövt få ur perspektivet skadade /döda. Eftersom saltet via korrosionen förstör strukturen som biltillverkarna mödosamt räknat och provat sig fram till. Det är idag stort sett tvunget för biltillverkarna att göra bilar med en karosstruktur som i möjligaste mån förhindrar allvarliga skador / dödsfall. Med mjukare och styvare zoner i karossen där krock energin så effektivt som möjligt skall absorberas. Att sedan denna karosstruktur förstörs efter några år på våra saltbemängda vägar det är något som vägverket tiger om.

// Göran Gustafsson

Hej!
Det är inte bara Sverige som har vinterväglag. Finland, Island, Skottland, Kanada, USA mfl. har det också. Hur sköts väghållningen där? Är det bara "vi" som använder salt? Olycksstatistik från länder utan saltning borde vara intressant att se. Detta är ett sätt att minska behovet av gissningarna om säkerhet vid saltning.

Jag inser att den allmänna trafikkulturen har stor betydelse för säkerheten också men en viss uppfattning borde man få. hälsningar

//Torvald

Hej.
Sänder en insändare jag sände idag till Mora Tidning. Läste den norska texten och den var intressant. Nu är det väl inte samma sak med bilar som med folk i blåst och kyla. En termometer, liksom en vindruta antar bara fortare yttertemperaturen vid hög fart, inte en lägre sådan.

Däremot är det en annan sak med spolarvätskan. Ska den tåla tex 20 minusgrader, blir den rejält eldfarlig. Inte bra i samband med trafikolyckor. Att sedan inte se något i det nattsvarta mörker det blir på saltvägar, om man dessutom ska spola rutan i tid och otid med en massa mötande trafik, leder lätt till olyckor. Då är det bättre med saltfritt. Då behövs ingen spolarvätska. Vi hörs. För gärna vidare vad jag skrivit.

// Lars Wermelin. Mora

Hei!
Jeg har en tanke angående strøing med magnesiumklorid ned til 15 minusgrader. Er det noen som har tenkt på hvor kaldt det blir på frontruta i 100 km/t? Her er et eksempel: ”Nå sitter jeg i Follebu ved Lillehammer, og har kjørt på Statens vegvesens levende laboratorie; E6 forbi Lillehammer! Det var salta i minus 12 grader – fikk sprut på ruta, og prøvde vindusviskerne – vel viten om resultatet: Ishinne som gjorde meg blind!

Utvikler de spylervæske som tåler ned til minus 25 også, tro?? En bil i 80 km/t med 12 minus i lufttemperatur får fort flere-og-tjue grader på frontruta!!” Altså – det holder ikke med å si at en spylervæske skal holde ned til 15 minus sammen med magnesiumkloriden. En må ta med vindhastigheten mot frontruta i tillegg til at spylervæska blir tynnere enn papir på frontruta. Noen som vil prøve seg på et regnestykke – om hvor kaldt det blir på frontruta i hhv. 80 og 100 km/t ved minus 5, minus 10 og minus 15 grader?

// Svein Olsen

Vad kostar det att avsalta grundvatten?

Kostnaden för att avsalta 1 kg salt från grundvattnet borde vara grund för en miljöavgift som kan täcka den framtida kostnaden för avsaltning av de grundvatten som skadas av vägsaltningen. Om detta blev verklighet skulle kostnaden för att salta vägarna bli göra saltanvändningen omöjlig!

// Kent, Söderhamn

En sak är klar, du och jag är totalt ense i denna fråga! Jag har protesterat mot skiten ända sen VV började med eländet 1993 här efter E4:an i Norrbotten! Har skrivit insändare, den senaste häromveckan, varit i kontakt med VV, etc. Men än så länge har det inte haft nån större effekt...

Visst har de minskat på mängden jämfört med första åren, men sluta det går inte... Undrar varför man inte testar att sanda med varm sand som fryser fast i isen?
Bästa lyckönskningar i din(min) kamp mot vansinnet!

// Jan Andersson Kalix

Tjaa!
Kan börja med att säga att jag hoppas många skriver på er lista ! Saltet förstör inte bara väghållningen (när det blir minusgrader igen fryser ju saltet o det blir bara halare..) och miljön, utan även de gamla fina bilarna!!!

En annan sak som är negativt med saltet är att älgarna kommer fram på vägarna mer pga att de gillar att slicka på saltet.. Detta gör naturligtvis att det händer fler viltolyckor! Klarar sig Norrland och Gotland utan salt klarar även övriga Sverige det!!!

// MVH Christian.

Med intresse har jag tagit del av upproret mot saltning av vägarna för halkbekämpning. Hedersamt att starta ett sådant uppror. Vägverket sprider och kräver spridning av salt även andra årstider än vinter. I regelverket för skötsel av grusvägar ingår att salt ska blandas in i gruset som stabilisering. Den rekommenderade mängden är ansenlig, 0,5 kg/kvm, och det krävs upprepning varje år eftersom saltet lakas ur. Överambitiösa enskilda vägföreningar följer också receptet av rädsla för att inte få bidraget från Vägverket.

Vid påpekande om det olämpliga med den omfattande saltningen, med påverkan på miljön och fordonen som följd, har man bara hänvisat till Vägverkets rekommendation och dessutom påstått att saltning sommartid inte ger upphov till rostangrepp på fordonen! Den generösa saltningen för stabilisering gör grusvägarna fläckvis så släta som salsgolv men de blir totalt oberäkneliga när det gäller friktionen vid blöt vägbana, sommar som vinter. Vad göra? Har någon annan observerat liknande tillvägagångssätt någon annanstans?

// Hälsningar Jan Sjögren BROMMA

Bra initiativ. Jag hatar saltet. Tips om sådant som bör inarbetas i texten: - Någon har nyligen räknat ut att bilarna rostar för 1 000 kr/år pga saltet. Minns ej vem. -

Saltet kostar Vägverket oerhörda belopp i vägskötsel. Det handlar om spårbildningen (pga att islager saknas), samt att saltet förstör betong och stål i t ex broar (det är den enskilt största slitagefaktorn på t ex broar). - Större delen av vinterns stora spolarvätskebohov beror på saltet. Också det har rimligen stor negativ miljöeffekt.

// Jan Holgersson, Örebro

Äntligen någon som gör något åt eländet - vägsaltet alltså. Såvitt jag ser det finns det inga som helst positiva egenskaper hos vägsaltet, och att man sedan sprider ut eländet under helt fel förutsättningar gör ju det hela ännu sorgligare.

Jag kan på rak arm inte komma ihåg att jag sett någon saltbil ute när det behövt halkbekämpas. Däremot så händer det ofta att man saltar vid väldigt låga temperaturer, när det snöar eller överhuvudtaget inte är halt alls. Man blir bara så förbannad !

// Anders Lundqvist

Tack Sven-Olof för ett gott initiativ, jag stöder dig helhjärtat!

Hur var det nu fysiklagarna fungerade när vi gjorde experiment med köldblandningar i skolan. För att smälta snö med hjälp av saltet går det åt värme, denna tas då från omgivningen. I detta fall vägbanan som kyls av. Smältprocessen avstannar och vi får en blöt, underkyld väg med en massa osmält snömodd som försämrar sikten, gör omkörningar extra riskfyllda och man kommer fram med en bil som ser ut som den varit i en kalkbinge. Hellre några hundralappar till på däckutrustningen än tusenlapp på lackrekonditionering.

// Sven-Erik

Igår kväll vid 19-tiden, 23.1 2007, på E4, strax söder om Ö-vik, möter jag en lastbil som kör mot Ö-vik. Jag kan tydligt se att man har saltspridaren igång trots att det är -15° C. Detta har ju en klart negativ effekt på väggreppet.
Det bildas en hinna på vägbanen som ger ett väldigt halt väglag. Idag den 24.1, dagen efter är temperaturen fortfarande -14 ° C och kylan beräknas bestå under resten av veckan.

Hur kommer det sig att man saltar även när temperaturen är så låg. Vem på vägverket ger order om saltningen?
Det är väl så att några tjänar pengar på att saltningen genomförs oavsett om det behövs ! Och naturen, grundvattnet påverkas negativt och väglaget försämras. Halka och olyckor blir följden! Och Vägverket slösar våra skattepengar ! Fy tusan, vad dåligt. Vem kan stoppa detta ?

// Sixten Larsson, Docksta

Hej igen. Skickar över en debattartikel som jag skrev i Västerbottens Kuriren år 2000 samt en ordet fritt som publicerats i VF och VK 2003. Har underhållit vägverket med olika insändare sen 2000. Det intressanta är att massor med privatpersoner och yrkeschaufförer hört av sig genom åren med positiva kommentarer men vägverket tigit för det mesta. Dock har jag lovat vägverket att mig blir dom aldrig av med.

Kan inte nog glädjas åt att denna hemsida blev av. Nu gäller det att löpa linan ut. Det gäller att få igång politikerna. Hälsningar

// Ronny Friberg Umeå

Man borde förbjuda detta anskrämliga medel på våra vägar. Det är märkligt att förr i tiden så kunde trafikanterna som färdades på våra vägar köra utan att detta "FANTASTISKA" medel fanns under deras vinterdäck som förmodligen inte var av samma kvalitet som det är på dagens olika bildäck. Helt otroligt så kom även dom fram dit de skulle. Bilarna som fanns förut kunde även dom komma upp i svindlande hastigheter som 110km/h, utan antisladd, antispinn, xenonljus, mm.mm.

Så om alla försöker förstå att då vi har passerat mitten på oktober och vintern börjar närma sig så anpassar man givetvis hastigheten efter väglaget, då slipper vi förhoppningsvis alla olyckor plus ev. saltet på vägen. Skulle nu detta inte fungera så kan man väl lägga pengarna som går åt till saltet på elektroniska vägskyltar som finns i bl a Tyskland och Frankrike efter de större vägarna, de ändrar nämligen hastigheten beroende väder och trafikflöde.

// Daniel Jacobsson

Hei! Takker for Jul og Nyttårshilsen, og vil med dette ønske alle et Godt Nyttår. Legger ved noen "skrekk" bilder. Dette er tredje bilen jeg har skiftet bremsklosser på i løpet av noen måneder. Samme saltsyndrom.: Bremsebelegget løsner fra stålplaten pga. korrosjon. Legg merke til at bremsebelegget er ca. 8 mm + !!!!! Nesten ikke slitasje.

I beste fall er resultatet ulyder og varmgang / unormal slitasje på skiver osv. I verste fall går pedalen i bunn uten bremse virkning hvis bremsebelegget forlater leiet og havner i veibanen. For min egen del skjedde dette i fjor, og jeg passerte min egen avkjørsel med ca. 20. før jeg fikk tatt opp " ny " pedal og nytt bremsetrykk, dog redusert bremseeffekt på dette hjulet. Tenk om det hadde vært en kritisk situasjon!!!! mvh

// Dag Owe Løvø

Tänk om någon lokalpolitiker vågade stå upp och arbeta mot ett snabbt beslut att upphöra med saltningen av våra vägar i kommunen,denna politiker eller myndighetsperson skulle absolut få massor av beundrare och röster i nästa val.

//Kenneth Brännström

Hejsan Sven-Olof!

Väldigt bra initiativ att starta ett saltuppror. Det är väldigt många som man talar med som verkligen avskyr det sätt vägverket använder vägsaltet på. Sedan att gå från ord till handling har ingen tagit tag i tidigare vilket gjort att vägverket relativt ostört fått "salta vidare". Jag hoppas verkligen att vi tillsammans kan få till stånd en förändring och "upproret" är en bra början i detta projekt. Jag funderar på det du skrev om att vägverket saltar av besparningsskäl.

Om vägverket har lite pengar kan väl vi bilägare också vara med och bidra med en slant för att vägverket ska ha råd att byta ut saltet mot dyrare material och metoder. De tjänar både bilisterna och vägverket på i slutändan både ekonomiskt och miljömässigt i form av bla. mindre slitage på vägar och bilar, mindre användade av miljöfarligt rengöringsmedel och förmodligen mindre olyckor. För att inte tala om de stora miljövinster som sker på lång sikt.

// Daniel Christoffersson

Håller med att det är inte bra med salt.

// Gunnar Näslund

Hei
Gratulerer med en flott start på Saltupprøret. Her kommer en side ved saltingen som ikke er offentlig, iallefall vil ingen innrømme dette i media (veivesen ol.) Dubbdekk får er denn store stygge ulven, men sannheten er at Salting løser opp bindemiddlet i vegdekket og lager mye svevestøv. Forskning i Norge sier ;SINTEF-Trondheim,

Vinterdekk på tørr vinterveg =1x slitasje, vinterdekk på våt veg=3x slitasje vinterdekk på våt saltaet veg 5-7x slitasje,!!! Du har sikkert lagt merke til svarte veg kanter på saltet veg, her ligger svaret på det.

// Kjell-G.Haugen NORGE

Hejsan!
Måste bara säga, Mycket bra initiativ!

En aspekt till som jag inte tror jag såg på nackdelar med saltet.. hur många kubikmeter spolarvätska sprutas ut i naturen bara pga saltet? pendlar själv mellan boliden och skellefteå och gör av med 40-50 liter koncentrerad spolarvätska per år, så det är ju typ 120-160 liter färdigblandat ungefär.. Gissar att jag skulle klara mig på en tiondel om det inte var för saltet..

// Mvh Roger Larsson Boliden

Jag har avskytt det förbannade vägsaltet hela mitt liv. Bort med skiten nu. Yrkeschaufför.

// Michael Sjölund

Hejsan! Jobbar som yrkeschaufför och har tre kommuner jag kör genom dagligen. Vägarna i inlandet är trevligare köra på då man jämför halkrisken upplevs mindre på dom osaltade vägarna. Nu E4 från Sävar och in i Umeå upplevs jättehalkiga efter fuktigheten från saltet frusigt, då upplevs det som mkt värre. där dom saltar så hinner vägen inte blir torr som inlandets vägar. Dessutom bilar som ta med sig salt i hjulen inått landet lockar renarna o älgar komma till vägarna o slicka i sig de, och det betyder mer vilt olyckor i föjd.

// Berndt Lundqvist

Ja så har det då äntligen hänt något radikalt och handlingskraftigt i ämnet vägsalt och dess missbruk!
Undertecknad har i över tre års tid i insändare försökt få gemene man och bilförare atti nse alla baksidor av all den meningslösa användningen av vägsalt här upp i norrland, till förfång för bilägare och naturen. S-O Andersson har
tagit modern teknik till hjälp och startat en namninsamling mot saltanvändningen på våra vägar på sin hemsida, ett mycket lovvärt initiativ som alla salthatare bör signera med sitt namn och därmed visa sin avsky för denna ryska miljöpolitik.

Bert Öhlund brukar slå sig för bröstet och kalla Skellefteå för en miljökommun, men detta klingar väldigt falskt när man från kommunens sida fortfarande tillåter Vägverket att sanda ett par vägar inom kommunens gränser. På sommarvägar är det straffbart att köra dubbat på asfaltvägar - vintertid är man man tvingad att göra det på grund av att asfalten är bar tack vare att all saltlake omöjliggör vinterväglag, men blir det tillräckligt kallt får vi å andra sidan blixthal svartis istället.

Renfaran på E-fyran norr om Umeå talas det tyst om, men det passar väl inte in i Vägverkets nollvision, trots detta gillar renarna vägsaltet ändå. Ta och stöd oss salthatare och naturvärnare i vår kamp mot de skattebetalda styrande inom vägverket som mot bättre vetande långsamt förstör våra bilar och vår miljö genom att bekämpa vintern med billigt salt istället för plog och sand! Varför inte nu till sommaren vattna, höga vederbörandes gräsmattor med samma saltblandning som de bestämmer ska finnas på våra vägar, då först kanske de fattar vidden av det vansinne de håller på med i "nollvisionens" namn!

// Rolf Rönnblom Skellefteå

Bra att kamp mot vägsaltningen trappas upp Salt är inte bra för människor. Salt är inte heller bra för miljön. I alla fall inte i alltför stora doser. I början av december förra året publicerade NV en debattartikel av Sven-Olof Andersson i Bureå. Han har under senare tid engagerat sig som förkämpe i kampen mot den omfattande saltningen av vägarna i Sverige under vinterhalvåret. Nu har han gått vidare och startat ett så kallat Saltuppror; en hemsida där privatpersoner har möjligheter att skriva på en protestlista. Hittills har mer än 2 000 personer gjort det. Och därmed anslutit sig till kravet att saltningen måtte minska.

Det finns alla skäl att instämma i denna kamp. För det finns nästan inga positiva effekter av saltningen. Inte för privatbilisterna, inte för trafiksäkerheten och inte för miljön. Faktiskt är det så att effekterna på alla dessa områden snarare är negativa. Ändå fortsätter Vägverket och andra väghållare med saltningen. Det är egentligen ett mysterium. Men som förmodligen kan förklaras av att det är form av halkbekämpning som väghållarna är van vid och som är enkel att utföra. Detta är dock inte skäl för att låta den destruktiva saltningen fortsätta.

// Ledare i Norra Västerbotten 2007-01-03
http://norran.se/sektion_c.php?id=754040&avdelning_1=160&avdelning_2=0

Nu ger ju vägverket helt och hållet fan i om det plogas, igår 1 Jan 07 fick vi ju ca 7 cm snö, och vägröjarna kör endast ut saltbilarna. Snöröjarna står med sina plogfordon och kommer väl tids nog att gå i konkurs? Detta är ju kriminellt.
På 50- och 60-talet var det aldrig saltat på vägarna ej heller fanns dubbdäcken, i alla fall på 50-talet, inga generella fart- gränser på våra vägar sämre bilar, förarna fick istället tänka på att anpassa fart efter omständigheterna. Ingen risk att förarna somnade bakom ratten eftersom du fick vara uppmärksam om hur du körde.

I dag sker säkert många olyckor när folk slumrar till bakom ratten där du kanske har en max tillåten fart på 90 km , men väg- och omständigheter kunde bättre lämpa sig på 125 Km eller mer?

// Egon Holmstrom

Om man skulle slå 10 liter saltlösning på en ny bil ,så skulle ägaren säkert bli ganska förbannad. Men att köra i det varje dag det går alldeles ypperligt!

Så det är ju lite märkligt att det accepteras av så många.

// Torbjörn Lindmark

Jättebra att någon äntligen tar tag i salt-eländet! Var i Jämtland (där jag tidigare bott 4 år) och firade nyår. Körde hem till Umeå 1/1. Hela vägen från Östersund till strax innan Vännäs var det jättefina vintervägar med jämnt och pålitligt fäste, bilen ren och fin, folk har lärt sig att anpassa hastighetern efter väglaget.

Sträckan Vännäs-Umeå däremot: 2 decimeter snömodd där bilen "halvsladdar" både i kurvor och raksträckor, nedstänkta rutor vid varje möte, och bilen givetvis totalt nedgrisad vid hemkomsten. Efter att ha provat bo i ett saltfritt län några år märker jag verkligen vilken skillnad det gör för mig som enskild bilist. Räknar man dessutom in kostnaderna för miljön borde valet av halkbekämpningsmetod vara enkelt. Keep up the good work!

// Magnus Bergmark Umeå

Hej Vilket gensvar, och det är bara början. Förstår ju vidden av det hela med tanke på alla telefonsamtal och mail jag fått vid mina tidigare insändare som jag skrivit genom åren. Som en timmerbilsåkare ringde och sa efter en insändare.” de ska du ha klart för dig att du har samtliga timmersbilsåkare bakom dig i kampen mot saltet”.

Han hade kört timmerbil i 40 år. Tveka inte om det är något. Har mycket åsikter om trafiksäkerhet efter 30 års ambulansjob.Som jag skrev till vägverket för nåt år sedan ”mig blir ni aldrig av med”.

Salta hälsningar
// Ronny Friberg

Hej! Tack för att du har tagit initiativ för att sprida kunskap och bekämpa vägsaltet. Jag kommer att lägga upp en länk till din sida på min om det är ok för dig? Du får hemst gärna länka till min sida också om du vill? www.etanolbil.eu

/ /Mattias Åhman "Nedre Bäck"

Måste bara få tacka Dig för att Du tagit detta initiativ. Har själv undrat över att vi som på 50-talet ofta körde omkring med sommardäck på vintern klarade oss. Jag har varken då eller senare halkat av vägen.

// Martin Lindström Skellefteå

Hej, äntligen någon som gör något åt detta gissel på vägarna. Jag har skrivit på listan och skrivit ut dekaler för att sätta på bilen. Du ska ha heder och tack för ditt arbete och att du startat upp denna sida.

// Ann-Britt Gärtner